Tre dagar på Runde
© Lennart Augustsson |2010-07-15
Det är första semesterveckan för mig och nu skall jag äntligen komma iväg till Runde, en ö strax söder om Ålesund i Norge. Min fru har inte börjat sin semester än så jag reser på egen hand. Runde är först och främst känd för sina fågelberg med lunnefåglar, sulor, grisslor m m. Det som lockar mig mest är förstås att få bilder på de vackra lunnefåglarna. Resan går med bil via Gudbrandsdalen, med färja över fjordar, genom långa tunnlar och över smala broar till vandrarhemmet på Runde. Ön har bara 160 fasta invånare men 500.000 – 700.000 sjöfåglar sägs det.
Gråtrut, Larus argentatus, Herring gull, Silbermöwe, Gråmåke, Sølvmåge, Harmaalokki
De fåglar som möter mig först är trutarna utanför vandrarhemmet. De var mycket orädda och ställde villigt upp som fotomodeller i utbyte mot några gamla korvbröd.
Runde fyr sedd uppe från fjället.
Längst i nordväst ligger fyrplatsen och när man står på högsta toppen och tittar söderut har man en fin utsikt mot lunnarnas favoritberg Kaldekloven i väster och öns campingplats på östra kusten.
Kaldekloven heter första ”viken” tll höger och det är en av Lunnarnas favoritbranter.
Under dagtid syns inte en lunnefågel till men jag får reda på att de brukar komma in från havet strax före solnedgången och att det är då man skall vara på plats med kameran om man vill ha lunnebilder.
Lunnefågel, Fratercula arctica, Atlantic puffin, Papageitaucher, Lunde, Lunni
Vid halv åttatiden första kvällen har jag åter gått upp på fjället och väntar med det långa objektivet (500 mm) på kameran. Det visade sig att detta inte var det bästa valet av objektiv. Fåglarna var mycket orädda och slog sig ner bara några få meter framför mig och jag måste backa för att få med hela fågeln på bilden. Att det går att komma dem så nära var en överraskning för mig.
Lunnefågel i lätt regn
Nästa kväll sitter ett kortare zoom-objektiv på kameran och jag väntar framför stenarna som varit den bästa platsen kvällen innan. Ljuset är mycket fint men det hänger mörkgrå moln över horisonten och jag undrar om lunnarna skall komma innan regnet börjar. Medan jag väntar flyger havsörnar förbi på parad, tordmularna kommer in till sina bergsskrevor och havssulorna ”dansar” i uppvindarna längs bergväggen. När de första lunnefåglarna kommer in har det börjat regna och och det tilltar hela tiden. Jag får några bilder i det fina ljuset men snart är kameran så blöt att jag bestämmer mig för att packa ihop och dra mig hem till vandrarhemmet.
Lunnefågel flaxar med vingarna och vattnet skvätter.
Tredje och sista kvällen skiner solen från en blå himmel. Det är i och för sig trevligt med sol men det hårda motljuset är inte min favorit. En snygg effekt av ljuset är dock att näbben lyser upp som en färggrann lampa när solstrålarna träffar från andra sidan. Lunnarna väller in i massor och minneskortet fylls med hundratals bilder. De är också denna kväll mycket närgångna och några kommer gående ända fram till mina fötter, en oförglömlig upplevelse.
Stormfågel, Fulmarus glacialis, Northern fulmar, Eißturmvogel, Havhest, Mallemuk, Myrskylintu
Det finns som sagt inte bara lunnefåglar på Runde. Tinden heter stormfåglarnas berg och där träffar jag detta par som verkar trivas väldigt bra tillsammans.
Havssula, Sula bassana, Northern gannet, Baßtölpel, Havsule, Sule, Suula
I berget vid Raudenipa häckar enorma mängder havssulor. Det är en upplevelse att se dom dansa runt i uppåtvindarna. Ibland ser det ut som om en koreograf håller i trådarna.
Storlabb, Catharacta skua, Great skua, Skua, Storjo, Storkjove, Isokihu
Om man tittar upp mot himlen kan man nästan när som helst se en eller flera storlabbar. Vissa av dessa är också orädda och det verkar som om de bevakar varandra mera än att bry sig om oss människor.
Myskoxe, Ovibos moschatus, musk-ox
Tre dagar går fort och Runde skulle kunna sysselsätta mig betydligt längre tid än så. Det är en plats som kan rekommenderas för natur och fotointresserade.
På väg hem stannar jag till på Dovrefjäll för att leta efter myskoxar som jag aldrig sett hittills. Jag följer med Terje som är en av naturguiderna på fjället och vi lyckas finna fem olika individer men bara en av dem kom inom fotoavstånd. Det är en gammal tjur som en gång varit flockledare men numera är besegrad av en yngre förmåga. Han lever sina dagar i ensamhet och hans favoritsysselsättning är att äta av sälgbuskarna så att hullet skall räcka till nästa vinter då han inte kommer att äta alls. Jag bestämmer mig för att försöka på egen hand nästa dag men då öser regnet ner och dimman begränsar sikten till mindre än hundra meter.
Säkert kommer jag tillbaka hit igen för att ströva på det lättillgängliga Dovrefjället.
Hälsningar
Lennart
